Är EPS (frigolit) verkligen så dåligt? En ärlig blick
Kort svar: nej, EPS är inte i sig dåligt. Det består till drygt 98 % av luft och de 2 % polystyren är lätta att återvinna. Problemet ligger i insamlingen, inte i materialet. Rent EPS kan återvinnas till 100 %. Välj rätt material för varje typ av sändning: EPS för 48 timmar+ och tunga produkter, bikakekartong för webbshopssändningar på 24 timmar som kan lämnas till pappersåtervinningen.
EPS, också kallat frigolit eller tempex, har i många år varit under press i hållbarhetsdebatten. "Engångs", "svårt att återvinna", "förorenande": associationerna är sällan positiva. Men stämmer den bilden fortfarande? En ärlig blick.
Vad EPS egentligen är
EPS (expanderad polystyren) består till mer än 98 % av luft. De återstående 2 % är polystyren, en plast som i princip är lätt att återvinna. Materialet i sig är alltså extremt lätt och innehåller överraskande lite råvara per låda.
De luftcellerna är också skälet till att EPS isolerar så bra. Dessutom är EPS lättviktigt och tar upp lite fukt. Det gör det till ett vanligt material för kyld frakt. Mer om grunderna kan ni läsa i vad är frigolit (EPS): material och isolering förklarat.
Det verkliga problemet: logistik, inte material
Problemet med EPS-återvinning ligger inte i materialet, utan i insamlingen. EPS-lådor hamnar ofta i restavfallet eftersom:
- Många kommuner saknar separat insamling av EPS
- EPS är skrymmande och kostar därför många transportkilometer per kilo
- Konsumenter inte alltid vet var de kan lämna in det
En låda som är ren och torr har störst chans att återanvändas. Smutsigt EPS, till exempel med tejp, etiketter eller matrester, är svårare att hantera. En praktisk översikt finns i bortskaffning och återvinning av frigolit: i vilken behållare hör det hemma.
Var det faktiskt fungerar
I länder som Tyskland och Belgien återvinns EPS i stor skala via särskilda insamlingspunkter. Hos större företag, till exempel livsmedelskedjor och fulfillmentcenter, uppstår allt oftare en sluten EPS-kedja. Lådor samlas in centralt, pressas och återlämnas som råvara till EPS-producenter. Därmed blir EPS effektivt cirkulärt.
Vad ni själva kan göra som avsändare
Även utan en egen återvinningskedja kan ni minska förpackningens påverkan. Några praktiska steg:
- Välj rätt storlek. En låda som är för stor kostar extra material och extra kylelement. Läs så väljer ni rätt lådstorlek: sju tumregler.
- Begränsa isoleringen till vad som behövs. En sändning på 24 timmar behöver ofta mindre väggtjocklek än en sändning på 72 timmar. För tung förpackning är slöseri.
- Håll EPS rent. Använd en innerpåse eller folie vid livsmedel, så att lådan förblir ren efter användning.
- Ta bort tejp och etiketter så mycket som möjligt innan ni lämnar in lådan.
- Be er mottagare lämna in lådan. Vid B2B-sändningar är det ofta enklare att ordna än hos konsumenter.
Vad Cooled Solutions arbetar med
Vi hänvisar kunder till lokala insamlingspunkter för EPS där det är möjligt, och erbjuder för B2B-kunder med större volymer lösningar för central retur. Dessutom investerar vi i alternativ för sändningar där EPS inte är det bästa valet, till exempel bikakekartong för sändningar på 24 timmar som kan lämnas i pappersbehållaren.
Våra EPS-lådor kommer från egen produktion sedan 1972. Vill ni se hur en sådan låda tillverkas? Läs då EPS-lådor från egen produktion: från frigolitkula till kyllåda.
EPS jämfört med bikakekartong: när passar vilket?
EPS är fortsatt det bästa valet för:
- Sändningar med höga isoleringskrav (48 timmar+)
- Tunga produkter där EPS-styrkan räknas
- Tillämpningar där vikt och transportkostnader är kritiska
Bikakekartong är ett bättre val för:
- Webbshopssändningar upp till 24 timmar där konsumenter kan lägga lådan i pappersbehållaren
- Varumärkes- och marknadsföringstillämpningar där lådan stödjer hållbarhetspositioneringen
- FSC-obligatoriska kedjor
En utförligare jämförelse hittar ni i frigolitlådor jämfört med kylboxar i bikakekartong: vilken väljer ni. Vill ni också väga in det återanvändbara alternativet? Läs då EPS eller EPP: vilken låda väljer ni.
Frågor ni kan ställa till varje leverantör
Hållbarhet är mer än bara materialet. Ställ därför några konkreta frågor när ni väljer kylförpackning:
- Hur mycket isolering behöver jag egentligen för min transport och min produkt?
- Kan lådan lämnas in eller återanvändas efter användning, och var?
- Passar förpackningen de regler som gäller för min bransch?
- Är en mindre eller lättare låda möjlig utan att temperaturen riskeras?
Förpackningsregler förändras. På vår sida om PPWR förpackningsförordningen kan ni läsa vad ni kan tänka på. En bredare syn på valen hittar ni i hållbara kylförpackningar: översikten för 2026.
Vanliga frågor
Är frigolit detsamma som EPS?
I vardagsspråket, ja. Frigolit och tempex är folkliga namn på expanderad polystyren (EPS).
Får EPS lämnas med plastavfallet?
Det beror på er kommun och er avfallsinsamlare. Reglerna skiljer sig mellan platser. Titta på kommunens webbplats eller fråga er avfallshanterare.
Är bikakekartong alltid det mer hållbara valet?
Inte alltid. Det beror på transporttiden, den isolering som behövs och vad som händer med lådan efter användning. För kortare sändningar kan bikakekartong passa bra. För längre transporter är EPS ofta mer praktiskt.
Är EPS lämpligt för livsmedel?
EPS används ofta för förpackning och kyld frakt av livsmedel och tar inte upp fukt eller lukt. Frågor om överensstämmelse för er tillämpning svarar vi gärna på.
Vad vi rekommenderar
EPS är inte i sig dåligt. Det är ett effektivt material med en logistisk utmaning. Om ni arbetar seriöst med hållbarhet, välj då rätt material för varje typ av sändning i stället för att förbjuda ett enda material. Våra rådgivare hjälper er gärna med den avvägningen.
Beställ direkt
Behöver ni rätt förpackning direkt? Se våra EPS-lådor, hållbara kylförpackningar, kyllådor av bikakekartong och vår syn på hållbarhet.
